Var väldigt väldigt länge sedan jag uppdaterade nu. Jag orkade helt enkelt inte med att ha tankarna kretsande kring graviditet och bebisar hela tiden efter mitt missfall så kände att bloggen fick läggas på is ett tag. Jag ber om ursäkt för att jag aldrig gjorde någon uppdatering och informerade om detta och skulle jag nu ha någon läsare kvar så kommer det en uppdatering på läget nu ;)

Vi har inte haft någon lycka i bebisverkstaden, trodde vi....

Skulle haft tant röd på besök den 11e denna månaden men hon kom först den 16e så jag trodde helt enkelt jag räknat fel eller att den var sen av helt andra orsaker då en närstående släkting hastigt avled i den vevan. Märkte inte heller något konstigt med menstruationen utan smärta och mängd var som den brukar vara....

Igår fick jag dock ett infall då mina bröst känns som dom håller på att explodera och jag skulle kunna skrika högt om jag råkar stöta till dom, fick också en mystisk mellanblödning så jag bestämde mig för att vara på den säkra sidan och ta ett test så i alla fall hjärnspökena skulle försvinna.....

"Dessvärre" så var ju dock testet positivt, säger dessvärre då jag direkt misstänker att det är så att jag har fått missfall igen i såna fall i och med min "menstruation".

Så nu sitter jag härigen och väntar på ett samtal från barnmorskemottagningen och ska kämpa mig till i alla fall en hcg-mätning så jag vet varthän det barkar. Tankarna snurrar i 190km/h och jag kan definitivt inte låta bli att känna mig nedslagen av detta. Ett missfall var väl sin sak, men nu är vi uppe på två i följd i såna fall, och givetvis börjar ju tankarna genast snurra varför i hela världen det blir så här "hela tiden". Är det något vi gör fel, kan jag kanske inte behålla en graviditet av någon anledning osv osv osv....